Baltic Yachts – fem decennier i framkant

Baltic Yachts grundades år 1973 av fem unga män som ville bygga snabba, styva och lätta båtar genom att använda moderna material och högteknologiska lösningar. Tanken var att revolutionera cruiser- och racermarknaden med båtar som hade prestanda utöver det vanliga, utan att göra avkall på boendekomfort och säkerhet ombord.

– De flesta varv och båtkonstruktörer hade på den tiden en tendens att bygga och konstruera tyngre båtar. Men vi var övertygade om att lättare var bättre och fortsatte på vårt högteknologiska spår, säger PG Johansson som är en av de fem grundarna och fortfarande styrelsemedlem i bolaget.

Historien gav snart PG och hans kollegor rätt. Idag har bolaget utvecklats till en global ledare på marknaden för stora, prestandainriktade segelbåtar.

Misslyckat övertalningsförsök blev lyckokast
Ivern att omfamna och använda teknologi var drivkraften och inspirationen till att grunda Baltic Yachts. PG Johansson var tidigare projektchef för projektet Swan 65 på Nautor, där han försökte övertyga sina chefer att båten kunde byggas lättare och styvare genom sandwich-konstruktion med riktade fibrer, istället för solitt laminat med rovingmattor. Övertalningsförsöket misslyckades men blev snart ett lyckokast. PG Johansson lämnade Nautor tillsammans med fyra kollegor; båtbyggarna Jan-Erik Nyfelt och Nils Luoma, inköpschefen Ingmar Sundelin samt konstruktören Tor Hinders. Tillsammans startade de det nya bolaget Baltic Yachts.

Oförändrade värderingar i en föränderlig tid
Startskottet för bolaget blev den nyöppnade produktionshallen i Bosund, nära Jakobstad. Här började man att serieproducera båtar. Med tiden utvecklades verksamheten och gick mer åt skräddarsydda projekt där flexibilitet, högteknologiska lösningar och prestanda stod i fokus.

– Det är en enorm skillnad mellan de serieproducerade båtarna från 1970-talet och de helt skräddarsydda lyxjakterna som vi byggt under de senaste decennierna. Men den röda tråden och bolagets DNA förblir oförändrat. Vår verksamhet bygger fortfarande på samma värderingar som när bolaget grundades, säger PG.

Innovativa idéer och material
Den första båten, Baltic 46-01, var långt före sin tid. I början av 1970 talet förlitade sig båtvarv oftast på konstruktörens erfarenhet, räknesticka och intuition. Men inte Baltic Yachts. Ett flertal olika skrovformer testades i en provtank i varierande hastighetsintervall, olika lutningsgrader och med olika avdrift. Båten hade ett balanserat, fritt hängande roder och stående ”rod” rigg (stålstång), vilket på den tiden var förbehållet rena kappseglingsmaskiner. Även teakdäcket limmades med epoxy. Men själva nyckelinnovationen var skrovet och strukturerna i sig.

– De flesta större båtar byggdes med rovingmatta så att fibrerna böjdes, vilket inte var strukturellt optimalt. Dessutom ledde det till ett ofördelaktig harts/fiberförhållande. Man kunde se rovingmönstren på laminatets yta på grund av krympning. För att motverka detta användes CSM, ett slags glasfibermatta med korta fibrer, som har väldigt lågt strukturellt värde och som ökar vikten avsevärt, förklarar PG. Istället använde sig Baltic Yachts av mycket tunna ytmattor. Resten av laminatet var enbart riktade fibrer tillsammans med ett distansmaterial i sk ”sandwich-konstruktion”. Resultatet blev avsevärt högre panelstyvhet än med solida laminat. Och dessutom med mindre synliga fibermönster på skrovsidorna.

Vinden vänder och affärerna tar fart
Den teknologiska framförhållningen till trots, var det kraftig motvind i början av 1970-talet. 1973 var ett illa valt år för att lansera ett nytt varumärke, med den globala oljekrisen bakom hörnet. Båtbranschen påverkades kraftigt och 1977 tvingades Baltic söka externt kapital för att kunna fortsätta verksamheten. Ironiskt nog, var samma år kommersiellt väldigt framgångsrikt – med 12 stycken Baltic 39:or sålda på båtmässan i Hamburg, vilket var anmärkningsvärt på den tiden.

Hollming, ett skeppsvarv från Finland, köpte Baltic Yachts. Den nya ägaren stod för stabilitet och gjorde väl behövliga investeringar i bl a en ny produktionshall och produktutveckling. Även marknadsföringen fick sig ett rejält lyft.

Nyckelpersoner och framgångsfaktorer
En viktig person i bolagets historia är konstruktören Tor Hinders, känd för sina innovativa interiörer. Hans signatur var vinklade skott och en stor ägarkajuta med dubbelbädd under sittbrunnen i akterkajutan. 1979 möttes hans design av stor skepsis vid introduktionen av Baltic 51, men har sedermera kopierats av de flesta båtbyggare i världen.

En annan nyckelfaktor bakom Baltic Yachts tidiga framgångar var förhållandet till vad som tidigare kallades ”automatisk databehandling” – föregångaren till moderna 3D-ritverktyg. Från 1980 kunde Baltic, tack vare samarbetet med C&C design, erbjuda VPP kurvor – så kallade polärkurvor, som gav riktgivande hastighetsmålsättningar vid olika vindstyrkor och vindvinklar.
Varvet var också tidiga med att utveckla sin egen datorkompetens.

– Ingen färdig mjukvara fanns tillgänglig, så vi kodade själva. Idag har vår mjukvara utvecklats till en sofistikerad programhelhet som möjliggör detaljerade vikt- och belastningskalkyler för skrov, strukturer och rigg, beräknar nödvändiga motoreffekter, propellerstigningar – samt gör projektioner på räckvidder för både elektrisk och mer konventionell drivlina.

Teknik i framkant
1980-talet präglades av framgångsrik serieproduktion. Samtidigt lades grunden för att bygga skräddarsydda båtar med kreativa och tekniskt avancerade lösningar. 1982 sjösattes 80-fotaren Midnight Sun, en av de första maxibåtarna helt i komposit. Förskeppet var ett stort, tomt utrymme för segelförvaring och man använde längsgående skott och balkverk vid däckets och skrovets fog för att åstadkomma den nödvändiga styvheten.

Under senare delen av 80-talet började Baltic Yachts även använda epoxyharts, där erfarenheterna erhölls från vakumlaminerade sandwich laminat för en hemlig Sovjetisk djuphavsubåt. Ett projekt som skapade en smärre diplomatisk konflikt när amerikanerna fick reda på det.

På egna ben, igen
År 1990 blev Baltic Yachts självständigt igen. Finsk industri var mitt i en djup recession och Hollming behövde fokusera på sina kärnkompetenser. 32 av bolagets medarbetare tog över och fortsatte affärsverksamheten.

– Med en dålig orderstock och osäker framtid blev det många sömnlösa nätter i början. Men vi klarade oss bra. Båtarna och projekten blev större och mer krävande, samtidigt som vi klarade av att bibehålla lönsamheten, säger PG.

Innovationen fortsatte under 1990-talet. Nya lösningar på hydrauliksystemen möjliggjorde bl a svängkölar samt segelhantering med blott en knapptryckning. Samtidigt fortsatte hetsjakten på vikt och bolaget lanserade 70-fotaren Loftfari. Den var byggd helt och hållet i kolfiber med honeycomb som distansmaterial och ett stort mått optisk snickarglädje.

Båtar att minnas
Vid millenieskiftet tog sig företaget an en enorm utmaning. Nämligen att bygga en 147-fotare som var kapabel att plana i över 30 knop. Projektet krävde flera års förberedelser men när den slutligen levererades överträffade den allas förväntningar.

– Med unika innovationer och så gott som inga budgetära restriktioner var Baltic 147 långt före sin tid. Trots att båten har över 20 år på nacken, är hon fullt kapabel att vinna regattor än idag.

Ett samtida bygge, 141-fotaren Canica, var också ett utmanande projekt. Förutom prestanda, var kravet att båten skulle vara extremt komfortabel. Med blott halva deplacementet jämfört med en typisk 140-fotare, möttes alla prestandamålsättningar. Idag betraktas Canica som den första i en lång rad Balticbyggda ”supercruisers” som klarade av krävande kappsegling utan att göra kompromisser på komforten eller ljudnivån ombord.

En helt egen milstolpe var Hetairos, 197-fotaren som levererades 2011 och är världens största kolfiberyacht. Båten mäter 60 meter och ser ut som en klassisk ketch, men har en enorm rigg samt både lyftköl och unikt lyftroder.

Moderna succéer
På senare tid är Pink Gin en av Baltics mest anmärkningsvärda båtar. Den är för närvarande världens största kolfiberslup med en rigg som är 16 meter högre än masten på en J-klass båt. Bland annat har den flera ”dörrar” i skrovet som är stora nog att gå igenom.

Ett annat exempel är 142-fotaren Canova, som lovordats i pressen sedan sjösättningen 2019. Tack vare sin DSS foil som minskar både lutning och stampning, samt den helelektriska drivlinan, kan båten korsa oceaner utan att förbränna en enda droppe fossilt bränsle – eftersom batteribanken ombord laddas medan man seglar.

Hur ser framtiden ut?
Nu ser PG Johansson och hans kollegor ser fram emot att fira bolagets 50-årsjubileum och fortsätta sin gemensamma resa. Hans gissning för framtiden är mer miljövänliga konstruktionsmetoder och material, som ytterligare minskar livscykelutsläppen för nya båtar. Utan att tumma det minsta på komforten, såklart. – Vi är stolta över att bygga de mest fascinerande och innovativa skräddarsydda segelbåtarna i världen. Trots att mycket förändrats på 50 år är Baltic Yachts fortfarande sin ursprungliga filosofi trogen.