Skräddarsydd semester för alla sinnen
Med en chartrad yacht kan man förverkliga sina segeldrömmar utan att ha egen båt.
Följ med på en drömresa till Korsika och Sardinien.
Dag 1: Från Nice mot Cap Corse
Efter en skön natts sömn på legendariska Le Negresco hinner vi med en kort promenad i Nice innan vår kapten Mattia Belleri hämtar oss och kör oss till Monaco, där båten väntar på oss.
Det är i mitten av juni och vi –jag och min man André, våra tonårsbarn Hermine och Ludvig samt mina föräldrar – ser fram emot tio dagars Medelhavssegling. När jag fyllde 50 förra året bjöd jag hela gänget på en kryssning runt Mallorca och Ibiza med motoryachten Cento. Det gav mersmak, så den här gången har vi tillsammans chartrat en 100 fots segelbåt.
Precis som förra gången ringde jag Daniel på Scandinavian Marine, som hittade den perfekta båten för oss: Båten är om möjligt ännu vackrare i verkligheten än på bilderna vi sett. Jag blir nästan bländad av det blankpolerade däcket som gnistrar i solen och här finns en härlig sittbrunn med bekväma kuddar, skyddad från vinden av en generös och uppfällbar sprayhood.
Vi välkomnas med ett glas champagne och får träffa den övriga besättningen. Vi överraskas av ett kärt återseende: Gerd, som var stewardess på yachten vi chartrade förra året, finns med ombord. Förutom henne hälsar vi på vår italienske kock Marco och vår portugisiske deckhand Davi.
Vi gör oss hemmastadda i de bekväma hytterna, som alla har egen toalett och dusch. En titt i badrumsskåpet med sin uppsättning exklusiva toalettartiklar och hudvårdsprodukter får mig att vilja ta en dusch med en gång.
När vi packat upp blir det en sen lunch. Marco serverar en härlig sallade niçoise och till den brioche med varm gåslever och hemlagad fikonmarmelad. Semestern kunde inte börjat bättre.
De elektriska vinscharna rasslar när vi sätter segel och tar ut kursen mot Cap Corse. Den västliga vinden ger oss god fart och medan min pappa går ner i hytten för en tupplur lägger mamma och jag oss på däck och ljuter av de ljumma vindarna. André och barnen vill delta i seglingen och får skota genuan. Sen stänger kapten av autopiloten så att de får pröva på att styra.
Efter en härlig middag försvinner en efter en ner till sina hytter. Men André och jag sitter kvar till långt ut på natten och bara njuter av stjärnhimlen ovanför oss.
Dag 2: Från Cap Corse till Saint Florent
Vid fyratiden på morgonen ankrar vi upp utanför hamnen i fiskebyn Centuri på den yttersta spetsen av Cap Corse. Det märker vi dock inte, eftersom vi alla sover djupt efter vår första dag till sjöss. När vi väl kommer upp på däck för en sen frukost imponeras vi av den legendariska Giraglia-klippan, som tornar upp sig framför oss.
Sen tar vi dingen in till den lilla byn. Där träffar vi en fiskare som vi köper färsk branzino av. Den grillar sedan Marco åt oss, smaksatt med en riktigt fin olivolja, citron och lite vitlök. Till det ett överflöd av grillade grönsaker och en frisk och svalkande Soave. Gerd har lagt fram några av båtens tjocka, härliga badlakan åt oss och efter en simtur i det kristallklara vattnet seglar vi vidare mot Saint Florent. Några timmars segling senare är vi framme och ankrar i den lugna bukten. Vi tar dingen in till den lilla charmiga staden och efter att ha strosat runt i gränderna fortsätter vi upp till stadens 1400-talsfästning. Efter aperitif på en bar i hamnen blir det middag på Auberge du Pecheur. Själva miljön är en upplevelse i sig: entrén till innergårdens modernt designade restaurang går genom en fiskaffär. Väl till bords blir det skaldjur för de flesta av oss.
Dag 3: Mot Calvi
Ankarspelet smattar när det efter frukost är dags för avfärd. Det tar oss inte mer än en halvtimme att nå Plage du Loto. Vi är helt ensamma på den kritvita stranden och det känns nästan som om ingen satt sin fot här förut. När det blir dags för lunch har Marco förberett en dignande picknickkorg som vi avnjuter i skuggan, tillsammans med ett iskallt vitt vin från ishinken, stadigt nerstucken i sanden.
På eftermiddagen sätter vi kurs mot Calvi. Det är erkänt svårt att få plats i hamnen, men som tur är känner Mattia hamnkapten. Ett snabbt telefonsamtal och saken är ordnad. Mattia har även sett till att boka bord åt oss på La table di Mà. Med en stjärna i Guide Michelin är platserna populära även här. Efter att vi strosat runt i gamla stan tar vi därför en taxi till byn Lumio – den här kvällen får besättningen ledigt. På den sobert upplysta restaurangterrassen avnjuter vi sedan både spindelkrabba och röd mulle, samtidigt som vi ser solen gå ner i bukten.
Dag 4: Scandola
Efter frukost ger vi oss iväg på tre timmars seglats mot Scandolas naturreservat, som enklast nås just vattenvägen. Marco hade passat på att handla på marknaden i Calvi på morgonen, så till lunch överraskar han oss med en hummersallad med mango, smaksatt med en hemlig dressing som får smaklökarna att jubla. En hemlagad citronsorbet med bergamott blir pricken över i.
Eftermiddagen ägnar vi alla åt att simma och snorkla i det kristallklara vattnet, omgivna av magnifika, röda klippor. Det är verkligen en upplevelse att på nära håll få se både havsanemoner, koraller och tvättsvampar och Hermine får stor glädje av undervattenskameran hon fick i julklapp.
Framåt kvällen lägger vi oss för ankar intill byn Girolata i lä från den västliga vinden. Det blir åter en härlig middag under stjärnorna, med en perfekt stekt tournedos tillsammans med Marcos himmelska bearnaisesås, där till och med vitvinsvinägern är hemlagad. Till vår dotter, som inte äter rött kött, har han köpt med sig calamares från Calvi. Vår kapten överraskar oss genom att bjuda oss på en utsökt Amarone som han fått av sin bror, som är vinhandlare i Veneto. Medan barnen och deras morfar går ner i salongen för att titta på en satellitsänd ligamatch på tv:n blir vi andra kvar på däck och bara njuter.
Dag 5: Iles Sanguinaires
Efter ett morgondopp och drygt fyra timmars segling söderut kastar vi ankar vid den lilla ögruppen Iles Sanguinaires, som består av fyra karga och klippiga öar. Vi äter en tidig lunch med det dramatiska landskapet som fond innan seglatsen fortsätter mot Porto Pollo. Där stannar vi för en härlig eftermiddag med sol och bad – alla utom min pappa, som valt att stanna kvar på båten med en god bok som han har svårt att slita sig från.
På kvällen blir det ännu en härlig middag på båten och en avkopplande familjeafton. Hermine spelar schack mot morfar och är väldigt nöjd när hon faktiskt lyckas klå honom i ett par partier. Ludvig ha satt sig på däck med favoritmusiken i öronen medan vi andra botaniserar i båtens bibliotek och hittar en hel del intressant att läsa, både om segling och om Korsikas rika historia.
Dag 6: Bonifacio
Idag fortsätter vi söderut till Bonifaciosundet, där vi tar ner seglen och sakta glider förbi Lavezzi och Cavallo. Eftersom hela skärgårdsområdet är ett naturreservat får man inte lägga till. Vi tar istället dingen för att besöka Lavezzi och bada i dess undersköna lilla vik.
Marco har dukat upp en härlig lunchbuffé ombord och alla äter när de känner för det. Under några avkopplande eftermiddagstimmar ägnar vi oss åt olika vattenaktiviteter. Barnen André och barnen snorklar och mamma och jag tar härligt dopp från båten, bara för att en kort stund senare vara tillbaka i vattnet. Det går helt enkelt inte att sluta bada.
När alla är nöjda går vi för motor in till Bonifacio. Igår kväll läste jag lite om stadens historia, men det vi nu ser slår alla förväntningar: den gamla staden och det medeltida fortet högst upp på de kalkstensklipporna. Vår deckhand Davi har tagit med rullskridskor och Ludvig tackar genast ja till en tur tillsammans med honom. Det är med en viss bävan jag släpper iväg dem i trängseln längs kajkanten, men Ludvig ser verkligen ut att njuta av att sicksacka mellan flanörerna. Vi andra går på en liten shoppingtur, innan det så småningom blir gemensam promenad upp till fortet och den hänförande utsikten.
Tillbaka på båten får vi ett trevligt besök av Anne-Cecile Appietto, som driver resebyrån Corsica Luxury Experience och som vi haft en del kontakt med via mejl inför resan. Hon organiserar framför allt olika typer aktiviteter för Korsikabesökare och råkade vara i Bonifacio några dagar.
Kvällens middag äter vi i marinan på Da Passano. Vi beställer in flera smårätter och njuter av korsikanskt kök i modern tappning. Havsanemon, soppa på spindelkrabba och grillade pilgriumsmusslor med klementin blir nya favoriter.
Dag 7: Maddalena-arkipelagen
Efter frukost passar vi på att gå en sista sväng i vackra Bonifacio. Vi hinner med ett besök på marknaden och i ytterligare några affärer innan vi seglar över sundet till Italien och Maddalena-arkipelagen. När vi kommer fram efter drygt två timmar fortsätter vi att segla runt i det magnifika skärgårdslandskapet. Vi kan inte heller låta bli att beundra alla otroliga båtar som vi möter.
När jag var liten brukade vi segla på somrarna och André har också seglat en del, men ingen av oss har någon erfarenhet av att en båt i den här storleken. Under ett par timmar tränar därför hela familjen manövrar tillsammans med Mattia. Jag märker hur inte minst min pappa njuter av att vara kapten för en liten stund och själv inser jag att jag trots allt minns mer än jag trodde.
Framåt kvällen ankrar vi. Mamma är nyfiken på Marcos matlagning och han släpper vänligt in henne i köket, där tillbehören till kvällens grillning förbereds.
Dag 8: Maddalena-arkipelagen
Vädret är underbart och omgivningarna magnifika – vi bestämmer oss för att stanna ytterligare en dag i Maddalena-arkipelagen. Med dingen tar vi oss runt till olika små stränder där vi helt ensamma njuter av bad och bokläsning. Barnen plockar fram surfingbrädor, och även om det inte är särskilt mycket vind tycks de ganska nöjda med att bara glida omkring på vattnet.
På kvällen firar vi mammas födelsedag. Hon har önskat italiensk touch på maten och efter en tonfiskcarpaccio som smälter i munnen bjuds vi på den krämigaste risotto jag någonsin ätit. Efter middagen tar pappa fram sin gamla gitarr som han tagit med sig och mamma rodnar faktiskt lite när han slår an strängarna och börjar sjunga ”Så skimrande var aldrig havet.” Sedan fortsätter han med sin Tauberepertoar och vi andra sjunger med. Till och med barnen får vi med i några av sångerna.
Plötsligt hörs spröda mandolintoner från båten som ankrat i närheten av vår. Någon ropar till oss och vi förstår att vi blivit inbjudna. Farfar tar med gitarren och det blir en helkväll med våra nyfunna italienska vänner. Långt in på småtimmarna hörs smäktande italienska folkvisor och operaarior i Medelhavsnatten, blandat med taktfast Evert Taube.
Dag 9: Porto Cervo
Efter rekommendation från våra italienska båtgrannar fortsätter vi mot den lilla ön Mortorio där vi stannar till och snorklar. Det är vår sista dag på resan och som avslutning kostar vi på oss att gå mot Porto Cervo. Det är en upplevelse att bara gå omkring och titta på de sagolika lustjakterna som ligger förtöjda här. Pappa och André har svårt att slita sig från hamnen, men efter en stund avviker vi andra för en sväng i alla de exklusiva butikerna som öppnat för sommarsäsongen. Mamma blir väldigt nöjd när hon hittar en Armaniscarf från förra året till halva priset och barnen tillbringar säkert en timme i en butik med sneakers, innan de till slut bestämmer sig för varsitt par.
På en uteservering njuter vi sedan av det kosmopolitiska folklivet innan vi går ombord på båten igen, där Marco lagat till en underbar avskedsmåltid. Där sitter vi sen i den varma Medelhavskvällen, med sorlet från de andra båtarna som en behaglig bakgrundsmusik, och konstaterar att vi fått uppleva ännu en magisk kryssning.
Dag 10: Hemresa
Efter frukost säger vi adjö till besättningen, som gjort allt och lite till för att vi ska trivas och för att vår semester ska bli så fulländad som möjligt. Det känns allt lite svårt att slita sig från båten som varit vårt hem i över en vecka. Sedan blir det taxi till Olbia, varifrån vi flyger hem via Milano. Men redan på planet mot Stockholm börjar vi planera nästa års kryssning.